förslag på verser till dödsannonsen
1. Vad rätt Du tänkt
vad Du i kärlek vill
Vad skönt Du drömt
kan ej av tiden härjas
Det är en skörd, som
undan honom bärgas
ty den hör evighetens rike till.
Ditt goda och varma hjärta
har slagit sitt sista slag
Nu vilar Du ut från all smärta,
och din rastlösa arbetsdag.
2. Tack för vad Du givit
tack för vad Du var
tack för ljusa minnet
som du lämnat kvar.
3. Så ärligt och troget Du tjänat
för mödorna aldrig du vek
Din blick var öppen och trofast
Ditt hjärta det kände ej svek.
4. Ditt hem som Du älskat
där blommor har spirat
Det lämnar Du nu för en
skönare värld.
Den tomhet vi känner kan
ord ej beskriva.
Tack för det goda Du
sått på din färd.
5. Troget har Du alltid strävat
tills Du inte kunde mer
Ro vi unnar nu Ditt hjärta
frid som inte världen ger.
6. Ett verksamt liv har slocknat ut
En flitig hand har domnat
Din arbetsdag har nått sitt slut
och i Guds hand Du somnat
Din kära stämma tystnat har
men vackert står ditt minne kvar.
7. Så sprid min kropp som aska
för en lekfull vindil när jag dör
och låt den falla ner som regn
på någon jordisk blomsteräng
Kan hända att en blomma då
som slokar, nytt liv kunde få
Så vill jag ha det.
8. Ett tack för allt Du åt oss skänkt
för oss Du strävat för oss Du tänkt
Ditt varma hjärta Ditt goda sinne
hos oss skall leva i tacksamt minne.
9. Lär mig du skog
att vissna glad
En gång som höstens gula blad.
En bättre vår snart blommar,
då härligt grönt mitt träd skall stå
och sina djupa rötter slå,
i evighetens sommar.
10. Stilla så stilla Du somnat,
tåligt Din smärta Du bar
flitiga händer har domnat
Minnet Ditt ljusa är kvar.
11. Du han ej säga oss farväl
ty döden kom så fort
men låt oss säga dig vårt tack
vid evighetens port
Ditt minne lever bland oss kvar
Hav tack för vad Du gjort.
12. Ett hjärta av godhet har slutat att slå
Den eviga vilan har kommit.
Oändlig är saknaden, bitter och stor
Dock finns en tröst, Du sover i ro.
13. Så vandrade Du käre genom
evighetens dörr
och aldrig, aldrig mera kan något
bli som förr
Men saknaden skall följa Dig som
stjärnorna i rymd
Visst önskar vi Dig vilan, fast blick
av tår är skymd.
14. Du styrde, Du ställde
Du ville oss väl
Du älskat oss alla
av hela Din själ
Välsignat vare ditt minne.
15. Var inte rädd.
Det finns ett hemligt tecken,
ett namn som skyddar Dig
nu när Du går.
Din ensamhet har stränder
in mot ljuset.
Var inte rädd.
I sanden finns spår.
16. För alla fanns rum i Ditt hjärta,
för alla Du gjorde Ditt allt.
Du deltog i glädje och smärta
Hav tack, lilla mamma för allt.
17. Som gula löven falla
från träd så tyst i höstens tid
Du lämnade oss alla
Tack för allt, sov i frid
18. Du kämpat har en kamp så hård
med sjukdom svår att bära.
Vi sökte och Du fick den vård
som mänskligt sett
man kan begära.
Men ändå fick Du från oss gå
till evig ro och vila
där ingen, ingen sjukdom
kan Dig nå och dit våra
tankar ila.
19. Vad Du lidit ingen känner
ty Du själv Din börda bar
Syntes glad bland dina vänner
fast Du kanske plågad var.
Nu slut är smärtan Du funnit frid
men lämnar hjärtan som saknar Dig.
20. Skönt är att vila när krafterna domna
Trött efter årens möda och strid,
skönt i den eviga vilan få somna.
Vi önskar vi alla: Vila i frid
21. Ibland liksom hejdar sig
tiden ett slag och någonting alldeles
oväntat sker.
Världen förändrar sig varje dag
men ibland blir den aldrig
densamma mer.
22. Låt oss minnas de soliga dagar
då sorg och smärta oss fjärran var.
Låt oss minnas de glädjedagar
då vi alla tillsammans var.
23. Vi har fått ur en allmakts händer
denna enda jordiska stund.
Den måste fyllas av evighet
före vår sista stund.
24. Du somnade lugnt och stilla
ej sjukdom och oro nu
mer göra Dig illa.
Skön är vilan som graven ger.
Gott att veta Du lider ej mer.
25. Slumra gott Du kära
hav tack för allt Du gjort
Vi skall i hjärtat bära
Ditt minne rikt och stort.
26. Klockorna ringa så sakta till ro
Mor har fått ett lugnare bo.
Aftonens stjärna lyser så blid
sov, lilla Mor, vila i frid.
27. Kära lilla Mamma, nu är
Din strävan slut.
All oro den är borta och Du
får vila ut.
För allt vi vill Dig tacka
för kärlek rik och stor,
för omsorg och all möda.
Tack kära lilla Mor.
28. Blott en dag ett ögonblick
i sänder...
29. Jesus sade: Jag är uppståndelsen
och livet. Den som tror på mig han skall
leva om han än dör.
Joh. 11:25
30. Nu slut är smärtan
Du funnit frid
men lämnat hjärtan som saknar Dig.
31. Frid susar träden
tyst sjunger vinden.
Sov i ro.
32. Det är något bortom bergen
bortom blommorna och sången,
det är något bakom stjärnor,
bakom heta hjärtat mitt.
Hören något går och viskar,
går och lockar mig och beder:
Kom till oss, ty denna
jorden den är icke riket ditt.
33. Lika stilla som Du levat
lika stilla gick du bort
Vila i frid.
34. Mor har räckt ut handen
Far har fattat den
och på andra stranden
har de mötts igen.
35. Du somnade stilla
när färden var slut
från allt vad Du lidit
Du nu vilar ut.
I tacksamt minne hos oss
skall Du bo.
Vi unnar Dig vila och ro.
36. Solen har dalat och dagen är slut
stilla är klappande hjärtat.
Ljuvt är att vila från lidandet ut
somna från allt som har smärtat.
37. Att arbeta hårt har varit Din lott
älskade Mor, sov nu gott.
Din långa arbetsdag nu slutat har
ett älskat minne Du lämnat kvar.
Vid sidan av Far, Du nu skall bo
vi önskar Dig vila och evig ro
38. En gång blir allting stilla
en gång få allting ro.
Ej något skall förvilla
min själ på kvällens bro.
Pär Lagerkvist
39. Det kom en dag en stilla vind
och smekte ömt Din trötta kind.
Liksom ett ljus som blåstes ut,
Din levnadsdag har nått sitt slut.
40. Jag drömmer jag vandrar
i skog och mark
jag drömmar jag åter är
frisk och stark
Jag vill aldrig vakna ur dröm
så skön
ack, låt mig få sova
det är min bön.
41. När krafterna ständigt domna
och ögat sin glans har mist
så skönt att från allt få somna
och vila finna till sist.
42. Sov i ro där björkar susa
sov i ro där tallar stå
sov i ro där sol så fager
blickar ner från himmel blå.
43. Du ledde oss varsamt
i barndomens år
Du gav oss den kärlek
en Mor blott förmår.
Du lärde oss se, på vår
framtid med tro.
Att lyckliga dagar en gång
skulle gro
Vi tackar Dig Mor, för den
kraft Du oss gav
Du var, lilla Mor vad mest
vi höll av.
44. Han har öppnat pärleporten
så att jag kan komma in.
Genom blodet har han frälst mej
och bevarat mej som sin.
45. Din sol gick upp men
skymdes bort
Du var för god för livet
fast din levnad blev så kort
Du oss har mycket givit.
46. Det hjärta som klappat
så varmt för de sina
och ögat som vakat och
strålat så ömt
har stannat och slocknat till
sorg för de dina.
Men vad Du har gjort skall
aldrig bli glömt.
47. Du var ett lån vi alltid minns
något underbart som ej längre finns.
48. Det kom en dag en stilla vind
och smekte ömt din trötta kind
liksom ett ljus som blåstes ut
din levnadsdag har nått sitt slut.
49. I skogarnas sus bland
fåglars sång
finns friden för suckande själ
så vill jag finna min himmel
en gång när till livet
jag säger farväl.
50. Älskad - Saknad
51. Du fattas oss
52. Slumra gott Du kära
Hav tack för allt Du gjort
Vi skall i hjärtat bära
Ditt minne ljust och stort
53. Ögonen slutits, tiden var inne
Djup är vår sorg fastän ljust ditt minne
Kärlek och godhet lyste din stig
Tack kära Mamma, vila i frid
54. En trött lite Mor med silvergrått hår
och panna som plöjts av
bekymmer och år
En blick som var kärleksfull, solig
och klar
så lever Din bild hos de Dina kvar
Det känns så tomt när Du
gömmes i jord
Tack och farväl, lilla älskade Mor.
55. Jag skall gå genom tysta skyar
genom hav av stjärnors ljus
och vandra i vita nätter
tills jag funnit min faders hus
Jag skall klappa så sakta på porten
där ingen mer går ut
och jag skall sjunga av glädje
som jag aldrig sjöng förut.
56. Vi binder en krans utav minnen
de vackraste och finaste vi har
Vi vet att den aldrig skall vissna
hos oss finns Du alltid kvar.
57. Sen Mor gick bort så ensamt
blev Ditt liv.
Nu käre Far, har även Du fått frid.
Sov gott ni två som delat livets öden
i graven förenade i döden.
Tack för omsorg rik och stor
Tag en hälsning med till Mor.
58. Frid susar träden kring
stugan Du älskat.
Farväl bugar blommorna Du
vårdat så ömt.
Tack viskar fågeln, som var
morgon Dig hälsat.
Tyst sjunger vinden, vila i frid.
59. Så har vi vandrat Du och jag
i kärlek hand i hand
Så har vi delat varje dag
i våra drömmars land.
Vår lycka var vår rikedom,
nu har Du gått, min hand är tom
Nu viskar jag de orden, de
vackraste jag vet
Du var mitt allt på jorden
mitt allt i evighet.
60. Din sol gick upp men skymdes bort.
Du var för god för livet fast din
levnad blev så kort.
Du oss har mycket givit.